Tell - based on a true story

Egentligen kan man inte säga att det är en saga för en sådan ska ha en början en mitt och ett slut. En saga ska ha en dramaturgisk följd och det har den här berättelsen egentligen inte. Men sådant kan man ju kringgå.

Det hela började med att snön föll tätt över den lilla staden och att Tell fick i uppdrag att skriva en C-uppsats som skulle rädda hela den journalistiska sfären och sätta djupa spår i historien.

Tidigt på morgonen kämpade hon sig iväg på sin tappre springare (cykeln) med siktet på de hemliga dokument (tidningar från Göteborgsposten och Västerbottenskuriren) som gömde sig långt ner i underjorden (Statsbibliotekets källare).

Framme vid Borgen (Statsbiblioteket) tog hon och hennes vapendragare sig in och slog sig ner till de underjordiska gångarna.

Där nere var det kallt och underligga ljud hördes från de själar som en gång tappert kämpat men gått under trots sina rena hjärtan. Det kan ha varit rören som lät också... I alla fall så blev det kallt och jäkligt obekvämt att sitta med blöta byxor och utan rädsla för Storebror bytte den tappra Tell om till träningsbyxorna hon hade med sig.

Vad vår tappra Tell inte viste men fick veta strax efter att hon bytt tillbaks till de vanliga byxorna för att gå på lunch, var att Storebror visst tittade. I perfekt vinkel satt en jävla övervakningskamera.

Vapendragaren tyckte att det var ganska kul.

Snipp snapp snut, så va sagan slut.