Lite dinkelgröt kanske?
Jag skriver detta inlägg enbart på grund av en viss dinkelgröt.
Prettomänniskor – de riktiga prettomänniskorna – finns i Stockholm. Av mina fördomar, de flesta nu krossade, är detta en som faktiskt håller, nästan.
Pretto säger vi nedlåtande om de som är noggranna, drivande, strävande, målmedvetna, vetgiriga, perfektionistiska, ja helt enkelt de som är lite pretentiösa. Varför gör vi så?
Jag ser ju egentligen upp till de människorna.
Konsumentmedvetna och oftast strikt kostmedvetna kryllar de i Stockholm och därför finns det en efterfrågan och en marknad för ekologisk och übernyttig dinkelgröt. Därför kan de också få sin jävla dinkelgröt i varannan liten matbutik i hela stan.
Nu låter det som att jag sålt min själ och blivit köpt av Saltå men faktum är att jag aldrig provat gröten så jag kan inte rekommendera den, den kanske är skitäcklig. Men jag skulle i alla fall vilja ha den möjligheten, att äta skitäcklig, ekologisk dinkelgröt.
Idag ska jag därför åka 1,2 mil till Ica Södercentrum enbart för att kolla om de kan fylla detta tomrum av biodynamisk dinkel.
men hittade du det i MITT HOOD?
jag hittar fan inte ens en jävla mjölpåse som inte ser ut att ha genomlidit andra världskriget och sedan legat på hyllan sen dess.
kram på dig din lilla krämpekärring. skorna var iaf jävlig heta. hihi.